Emma Vallin

Städar du badrummet medan du borstar tänderna? Byter du ofta kö på ICA när du handlar? Sitter du längst bak i rummet på jobbmöten så du kan jobba på den där budgetfilen samtidigt? Då lider du sannolikt av bråttomsjukan.

Bråttomsjuka personer är multitasking-mästare, de tänker, ​​går och pratar snabbt.

Vad är då bråttomsjuka?

Två amerikanska kardiologer myntade begreppet när de fann en korrelation mellan klassiskt typ A-beteende och hjärtsjukdomar. Människor med bråttomsjuka är multitasking-mästare, de tänker, pratar och till och med går snabbt och blir mycket otåliga när någon slösar deras tid. Låter det bekant? Du är inte ensam – en studie från London Business School fann att 95 procent av cheferna i studien lider av tillståndet.

Är det verkligen så dåligt?

Att vara upptagen ses ofta som en dygd. Men när det blir en konstant jakt på effektivitet och komma igenom att-göra listan så tappar du din förmåga att reflektera och du blir istället mindre effektiv. Du riskerar att glömma vad som är viktigt och kan i förlängningen såra människor. För att inte tala om de hälsorisker som konstant stress innebär.

Att sluta jäkta handlar egentligen om att hitta en dimmer för din ”få-skit-gjort-superkraft”

Så varför är det så svårt sluta jäkta?

Redan som barn belönas vi för att åstadkomma, uppnå och vinna. När vi sedan börjar arbeta är det ofta en förutsättning för framgång, speciellt i prestationsinriktade branscher och företagsmiljöer. Att få massor gjort är en superkraft som gör oss framgångsrika, i alla fall i början av karriären. Så varför tar den här superkraften dig inte längre och varför gör den dig inte mer till freds med livet? Tänk på det som att springa ett maraton i sprintfart. Det kan ge dig en ledning tidigt i din karriär, men det kommer inte göra dig framgångsrik i längden och du riskerar att köra slut på dig själv. Det handlar mindre om att sluta skynda och mer om att hitta en dimmer för din ”få-skit-gjort-superkraft”. Du måste lära dig hur du höjer och sänker din fart. Naturligtvis är det bra att kunna maxa ’bråttomet’ inför den där deadlinen eller när du försöker få två små barn ut genom dörren på morgonen. Men standardinställningen i ditt liv måste vara ett skönt medelläge med perioder av max OCH minimum på jäkt-dimmern.

Det oväntade botemedlet – att vara gravid!

Jag är en klassisk bråttomsjuk person som har jagat effektivitet och försökt göra saker snabbare hela livet. Från att göra knipövningar i hissen till att ha konferenssamtal i gymmet. Det var inte förrän jag blev gravid med mitt första barn som jag lärde mig att leva långsamt. Jag led av svår bäckensmärta och kunde nästan inte gå. Från att ha varit någon som alltid gick eller sprang uppför rulltrappor, missade jag plötsligt bussen varje dag för att ha var för långsam. Jag blev till och med omsimmad av pensionärer i simhallen. Jag tänker att det var naturens sätt att bota mig från min bråttomsjuka innan jag fick barn. Jag måste erkänna att boten var tillfällig då jag nu som mamma till 2 barn under 3 år ibland multitaskar på en helt ny nivå. Men jag är nu en nykter skyndare och jag kan skruva upp och ner min upptagenhet och hastighet. Jag har äntligen en dimmer!

Andra sätt att bota bråttomsjuka

Om graviditet med bäckensmärta inte är för dig så kommer här några tips för hur du kan få bukt på ditt jäktande:

1.     Öva på att göra en daglig sak sakta – det kan vara disken eller promenaden till jobbet. Hur känns det?

2.     Fråga dig själv hur viktig ditt jäktande är. Vilken skillnad gör om du svarar på det där mailet ikväll? Hur viktigt är det egentligen?

3.     Skriv ner nackdelarna med ditt jäktande? Vad missar du när du springer genom livet? Vilka effekter får det på din hälsa? Vem skadar du?

4.     Lura kroppen genom att andas rätt. När du känner dig särskilt upp i varv, ta några djupa andetag (andas in i 3 sekunder, andas ut i 5 sekunder). Det aktiverar det parasympatiska nervsystemet (paussystemet) och minskar stresshormonet kortisol.

Låt oss göra 2020 till ett långsamt år!