6 (Over)Achievement Archetypes

Overachievers can accomplish great things but always need to do more. As they constantly raise the bar, the cost for reaching their goals eventually outweigh the rewards. Although overachievers tend to do well early on in their careers, at some point they start questioning the value of their constant hustle. In addition, research shows that achievement-orientation significantly increases the risk of burnout*.

Learning how to achieve sustainably is not only critical to our performance and well-being but affects the people we work with as well.

Overachievement Archetypes. © 2021 Emma Vallin. All rights reserved.

In a series of posts, I will discuss six achievement archetypes or patterns, identified through years of coaching high achievers and from my own ‘achievement detox’.

Which archetype (if any) do you most identify with?
      • THE COMPARISON JUNKIE. Lives by the motto: ‘Grass is always greener…’
      • THE CONTROLLER. ‘If you want a thing done well, do it yourself’
      • THE PERFECTIONST.  ‘Anything in life worth doing is worth overdoing’
      • THE COMPETITOR. ‘Winning isn’t everything, it’s the only thing’
      • THE CONTANT ACHIEVER. ‘I will rest when I’m dead’
      • THE WORRYING PROBLEMSOLVER. ‘Spend 55 min worrying about the problem and 5 min thinking about solutions’

I will share the drivers and fears behind each archetypes and would love to discuss what strategies you use to balancing them out.

I would love to have your input and hear your reflections on this topic!

Importantly, it’s NOT about giving up on being a high achiever, it’s about developing a dimmer to your superpower so that you can achieve sustainably, on your terms.

I use this framework a lot in my Achievement Detox Coaching Program and  when coaching business leaders. I find it very useful for identifying underlying fears and drivers and changing negative behaviors.

Happy reading!

*Canadian Journal of Nursing 2019, Vulnerability and Stressors for Burnout

Vill du vara med i pilotgruppen för Prestationscirkeln?

Brottas du med höga krav och jämförelse? Vill du lära dig prestera hållbart och samtidigt bidra till att hjälpa andra?

7 oktober startar jag en Prestationscirkel i Stockholm för dig som vill jobba med dina prestationsmönster. Idén föddes ur många coachingsamtal och föreläsningar där många berättar om hur prestationsbehov påverkar hälsa, relationer och även. Så klart hämtas även inspiration från mitt eget prestationsberoende.

Jag söker dig som vill delta i första gruppen (kostnadsfritt) och vara med och utforma innehåll och format.

Vem är du?

    • Du är intresserad av personlig utveckling och har redan reflekterat över dina prestations- och stressmönster, ingen utbildning eller formell erfarenhet krävs.
    • Du är bra på att lyssna och har en välutvecklad empatisk förmåga
    • Du kan aktivt delta på 5 st gruppcoachingsessioner i centrala Stockholm under hösten (onsdagskväll kl. 18-19:30. 7/10, 21/10, 4/11, 18/11, 2/12)

Jag som håller i cirkeln heter Emma Vallin och kallar mig själv nykter prestationsberoende. Jag är f.d. marknadsdirektör som efter många år av negativ stress sadlade om och är idag är ICF-certifierad coach och utbildar mig till KBT-terapeut. Jag skriver, föreläser och coachar kring hållbar prestation och brinner för att hjälpa människor hitta en dimmer till sin prestationssuperkraft.

Upplägg

Ett gruppcoachingformat där vi träffas 5 onsdagskvällar under hösten i mysiga lokaler (med gott om avstånd). Du jobbar med ditt individuella utvecklingsmål samtidigt som du får stöd och inspiration av gruppen. Jag delar med mig av verktyg och övningar, ibland som hemuppgift 😊. Vi jobbar bl.a. med stresshantering och beteendeexperiment. Vi delar vi med oss av våra erfarenheter, lär oss hantera vardagsstressen och inspireras till förändring. Vi avslutar varje tillfälle med en kort meditation. Vi har ett stöttande samtalsklimat och ger plats åt allas berättelse. Strikt tystnadsplikt råder.

Ansökan

Intresserad? Välkommen att ansöka nedan. Max 6 deltagare.

Vad Pavlov skulle sagt om min cykel

Min cykel blev stulen igår. Det är inte första gången; jag tror jag blev av med 3 st i London för att inte tala om Uppsala! Jag hade förvisso låst fast den men i framhjulet, vilket enligt min sambo är som att hänga upp en ’kom hit och sno’-skylt.

Cykeltjuven lämnade mitt framdäck kvar i stolpen

Det smått komiska i situationen är att den blev stulen utanför lokalen för min psykoterapeut-utbildning, just dagen då vi avhandlade inlärningsteori. Ni vet Pavlovs hundar som dreglade när klockorna ringde.

Ett brottsoffer kan tydligen utveckla en fobi med ångestproblematik för t.ex. ballonger om just ballonger var närvarande vid överfallet. Men jag lär mig tydligen inte att dåligt låsta cyklar i stadsmiljöer sannolikt blir stulna. Gissningsvis har det upplevda allvaret i situationen något med saken att göra men dit hann vi inte på föreläsningen.

Det är bara dag 4 av utbildningen så jag tror att jag kommer veta mer om några år.

Dock är det oklart om jag kommer ha lärt mig något av den här cykelstölden.